Dödsbo/Bouppteckning


Dödsbo eller sterbhus är kvarlåtenskapen efter en avliden person.
Dödsboet räknas som en juridisk person.
Kvarlåtenskapen skall enligt lag förtecknas i en bouppteckning inom tre månader efter dödsfallet.
Bouppteckningen är den handling som  fastställer dödsbodelägarkretsen och sammanfattar dödsboets ekonomiska ställning.
Fram till arvskiftet förvaltas kvarlåtenskapen av de efterlevande som har arvsrätt - dödsbodelägare -        till den avlidnes egendom .
Är det endast en dödsbodelägare i dödsboet upphör dödsboet i och med registreringen av bouppteckningen och arvskifte behöver inte upprättas.
När bouppteckningen är klar ska den registreras hos skatteverket.

-

Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller era gemensamma konton.

Av bouppteckningen ska framgå vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar. Finns arvingar genom testamente ska även dessa tas med. I bouppteckningen ska samtliga tillgångar och skulder i boet redovisas.
I bouppteckningen görs ingen fördelning men det är den handling som i nästa steg ligger till grund för bodelning och arvskifte. Regelverket kring bouppteckningar är omfattande och kan komma att beröra flera olika rättsområden.
I vissa fall är dödsbodelägarkretsen till en början inte känd och en släktutredning kan bli aktuell.

När det är klarlagt vilka som tillhör dödsbodelägarkretsen kallas alla till en boupptecknings-
förrättning.

Även eventuella efterarvingar ska vara kallade till mötet. Efterarvingar kan exempelvis vara gemensamma barn eller syskon till den avlidne. Finns en tidigare avliden maka eller make ska dennes bouppteckning tas fram och bifogas vid registreringen.
Fanns det efterarvingar vid den först avlidnes död ska även de kallas till boupptecknings-
förrättningen.
I många fall t.ex. när en fastighet ingår i kvarlåtenskapen kan det vara fördelaktigt att man redan vid bouppteckningen planerar för att fastigheten skall bli ett dödsbo efter den avlidne.
Då krävs ibland att ett arvsavstående görs av den efterlevande.
Allt detta förutsätter en aktiv rådgivning och kunskap om arvsregler och skattelagstiftning, eftersom mycket ska planeras redan vid bouppteckningen.
Bouppteckningen ska undertecknas av två förrättningsmän med god juridisk kunskap som inte får vara dödsbodelägare eller företrädare för en dödsbodelägare.
När bouppteckningen är klar ska den registreras hos skatteverket.

Efter registreringen hos skatteverket skall ett arvskifte förrättas i de fall där det finns fler än en dödsbodelägare i boet. Ett arvskifte är en överenskommelse mellan arvingarna avseende fördelning av arvet.

När någon avlidit är det delägarna i dödsboet, det vill säga i regel de som är närmast anhöriga, eller ett ombud som delägarna har utsett, som är ansvariga för dödsboets deklaration.


Våra tjänster :

  • rådgivning
  • upprättande av bouppteckning
  • inlämnande av bouppteckning till skatteverket
  • planering inför arvskifte
  • deklaration mm